Äntligen känns livet lite bättre Egentligen är det skit jobbigt, precis som vanligt men lite annrlunda.

Julen gav energi istället för att ta allt. Släkt och vänner har erbjudit mycket avlastning och dessa veckor har vi kunnat göra lite. Badhusbesök, ikea besök (som visserligen var ren kaos) och täffat vänner.

Habiliteringen hjälper mig så gott de kan med ansökningar om vårdbidrag, avlösning eller pers. assistans. Skönt att det händer något. Intygen börjar komma in och snart har vi bokadtid med LSS handläggaren.

Sabrilex är helt utsatt, även nexium. Visserligen har vi på eget bevåg ökat Iktorililen men något måste vi ju göra, i allafall inte sämre. Idag börjat återinsätta mjölkprodukter, har ingen annan tanke mer än att detta kommer gå bra.

Hoppas nu inte på fler medicinändringar på ett bra tag. Det rör bara till det.

Habiliteringen har idag erbjudit att skriva remiss till barnrehabiliteringen, som erbjuder att famljen läggs in under 1-2v för beteende utredning och observation dygnet runt. Såklart att vi vill, detta har vi ju önskat men inte vetat att det funnits. Ett team med alla kompetenser och yreskgrupper som enbart jobbar med frågeställningar som inte habiliteringen har svar på. Amandas frågeställningar kommer beröra: nutriton (varför vill hon inte äta), spastisitet (varför spänner hon sig, när gör hon det och hur ska detta åtgärdas), smärta (har hon ont, varför, åtgärd).

Känns skit bra att detta ska kollas. Hoppas det är lika bra som det låter.

I övrigt tycket jag Amanda de senaste dagarna varit lugnare, eller så beror detta på mer energi för tilfället.

Spännande, i övermorgon kommer en mamma jag träffas via facebook hit. Hon bor också i Bjärred och hennes flicka som är 6 år har också en cp-skada. Visserligen en annan form men det ska bli skönt att tala med någon i samma situation. Hoppas på många tips, råd och kanske till och med en ny vänn att hålla i handen under svårare tider. Även hon verkar se framemot denna kontakt.

I förgår var vi för första gången på öppna förskolan. Detta gick över förväntan och inte en endast tår trillade ner på min kind. Tur att Jessica var där med mig. Tanken är för min sida i nuläget att Albin ska kunna följa med varje eller varannan måndag dit, istället för dagis. Då får jag lite extra tid för hononm också. Hoppas på detta.

I övrigt planeras kalas x 2 in, helg/spa fest firande an svärmors födelsedag. Även kanske till och men en trip till Sthlm in för att träffa syrran.

Som sagt mycket på G, hoppas bara energin fortsätter så här.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ett år har snart gått.  Tur man inte då visste vilket skit livet skulle bli.  Jävla skit liv. Tittade på film när Albin vart ett år. Han gick, kröp, hamrade, busade och ropade Mamma. Som vi skrattade när vi såg dessa videoklipp. Så lätt livet var, så...

Japp så är det. Muntra bloggen va. Självklart blev tösen magsjuk vilket resulterade i två nätter isolerade på infektionen.  Kul.  Det jobbigare var väl när jag nu kämpar vid att  åter vänja hennes mage vid mat. Jag som vanligen tycker det är svårt at...

Ett nytt år står för våra fötter. Ett nytt år, utan hopp, utan ork och fyllt av tårar?? Har länge funderat på att starta en blogg, mest för min egna del. Att sätta ord på sina funderingar, bearbeta dom men också att komma ihåg vad som hänt eller hu...